Hoppets Stjärna

Jag kom till Manila i måndags. Sedan dess har det varit full fart kan man lugnt säga. Kul att på någorlunda sätt kunnat följa utvecklingen i Manila, inom Hoppets Stjärnas områden och även på gator och torg. Till exempel har den myndighet som haft ansvaret för trafiken, MMDA, gjort ett fantastiskt jobb med trafiken de senaste 6-8 åren. Trafiken är inte bra på något sätt egentligen, men SÅ mycket bättre idag än då. Tydligare busstationer, bussfiler, förbjudna vänstersvängar med mera.  

Jag har också träffat minst 50 av barnen i Payatas som jag lärt känna under de senaste tio åren. Några känner jag bättre än andra. Mer i detalj om det kommer i Hoppets Stjärnas tidning Rapport & Resultat. Men här är några tankar. Tyvärr har jag och även Hoppets Stjärna tappat kontakten med en del av barnen. Det är av olika anledningar som står utanför Hoppets Stjärnas kontroll. Familjen flyttar utan att säga något, ingen vet vart de tar vägen. Tyvärr. Vissa av de barnen har haft fullt skolunderstöd, men ändå har andra saker lockat.

Samtidigt gläds jag åt att vissa av barnen som man aldrig skulle kunna gå i skolan, verkligen lyckas där. Tänker på Joshua som blev av med sin högerarm i katastrofen i Juli år 2000. Han var länge otroligt låg och hade ett par jobbiga år. Men idag är han glad, pigg och extremt motiverad i skolan. Han har lärt sig att leva med sitt handikapp och kämpar på.

Läs mer

Hoppets Stjärnas skola i Taytay i Filippinernas huvudstad Manila stod klar 1989. Man har sedan byggt ut och renoverat den i omgångar. Fram till idag man haft 70.000 elever registrerade i systemet, och 11.000 har avslutat antingen grundskolans årskurs sex, eller "highschool" årskurs fyra. Fantastiskt många barn som fått utbildning och omsorg i slummens Manila. Idag har man drygt 2.500 elever.

Skolan är fortfarande fräsch efter 22 års drift. En av anledningarna är att director Gani Coruna och hans team har vårdat skolan med omvårdnad, städning, och löpande renoveringar. Trots tyfoner, tropiska stormar och översvämningar så kommer skolan alltid tillbaka. Det tär på krafterna och resurserna men det är kul att se. En stor eloge till Hoppets Stjärnas team i Manila som vårdar skolan, personalen och barnen så bra.

(Det känns som jag började igår, men detta var mitt hundrade inlägg. Mera kommer!)

Läs mer

Tillbaka i Manila så slås man lätt av allt det tråkiga eller jobbiga. Trafiken, den dåliga luften, folk röker lite här och där plus en del andra saker.

Det som är mer glädjande är de positiva sakerna som kommer tillbaka rätt snabbt också. Värmen och glädjen hos människorna är enorm. Oavsett hur fattiga och utsatta de är så finns det alltid plats för ett varmt leende och en naturlig glädje att hjälpa till på olika sätt.

Man möter så många omtänksamma människor att man lätt blir bortskämd med det. Och omtänksamheten verkar finnas med sen barnsben. Idag när jag besökte Hoppets Stjärnas förskola i West Crame så var det en liten flicka som började gråta i klassrummet. Hon heter Angel och är fyra år. Hon hade tandvärk som gjorde så ont att hon ibland skrek. Efter att lärarinnan tröstat henne, så hjälpte två klasskamrater henne att slutföra arbetsuppgiften och tröstade henne med en klapp på axeln. Det var oerhört intressant att se de två andra fyraåringarna hjälp henne så naturligt. Jag blev rörd av denna uppmärksamhet. Glädje, värme och omtänksamhet på samma gång.

Läs mer

Undernärda barn

En nyligen presenterad undersökning av Nationella Närringsrådet visar att 25% av alla ettåringar och 32% av alla tvåringar i Filippinerna är undernärda. Dessa två första levnadsår anses ju av många vara det viktigaste för ett barns utveckling, så dessa siffror är skrämmande. Hela 38% av alla femåringar är undernärda och det är en allvarlig utveckling för barnen.

De huvudsakliga anledningarna är att det inte finns tillräckligt mycket basfödor, och inte tillräckligt mycket mat av bra kvalitet. Andra anledningar är dåliga rutiner för matning av barn och även att många barn har infektioner.

Läs mer

På konferensen i New York i mars lovade omvärlden 5,3 miljarder USD till Haiti. Nu mer än sex månader efter så har bara 2% kommit fram till "Interrim Haiti Recovery Commission". Fyra länder har skickat pengar: Brasilien, Norge, Estland och Australien.

Det speciella sändebudet Bill Clinton har lovat att sätta press på de stater som inte skickat sin del. Han ska ringa upp dem enligt honom själv för att få fart på slöa länder som Sverige och 50-tal andra som lovade pengar.

De hjälp- och biståndsorganisationer som jobbar mest med akuta insatser är i stort sett klara, många har använt de resurser de lyckades samla in.

Läs mer

Det är nu sex månader sedan den värsta naturkatastrofen på många år. Jordbävningen den 12 januari i år med centrum i huvudstaden nådde 7,0 på richterskalan. Det skakade ordentligt i cirka 35 sekunder. Tusentals hus rasade och förstörde allt när de föll ihop som vingliga korthus.

225.000-250.000 beräknas ha dött, över 300.000 skadades. Direkt efter jordbävningen var det fler än 2,3 miljoner människor som inte hade någonstans ordentligt att bo. Över 600.000 människor flydde Port-au-Prince i en massiv exodus tillbaka till sina hem. Där ska de nu försöka överleva på få möjligheter. Landsbygden är som jag nämnt i tidigare inlägg aldrig varit en prioritet för ledarna av Haiti.

Efter jordbävning hjälpte internationella insatser Haiti från ytterligare katastrofer. Man har givit tält, byggt en del tillfälliga bostäder, givit mat till fler än 4,3 miljoner människor. Man har också installerat massor av latriner och vaccinerat 900.000 människor mot smittbara sjukdomar. Den insatsen har förvånansvärt bra, med tanke på att kommunikationerna fungerat så dåligt mellan myndigheter och alla hjälporganisationer.

Läs mer

I lördags var det tio år sedan katastrofen på Payatas soptipp när fler 250 personer omkom när tippen kollapsade. Jag har varit många gånger där sedan dess. Det har skett en utveckling inom flera områden men inte alls som det borde vara. Det tar för lång tid att hjälpa detta område och andra liknande slumområden i Filippinerna.

I skrivande stund så den tropiska stormen "three" på väg mot Filippinerna, och beräknas slå till inom 48 timmar. Hur svårt drabbas den utsatta befolkningen denna gång?  

Några ord dom jag lärt mig på soptippen i Manila finns kvar i skallen för livet.

Läs mer

Jag har skrivit om vattenproblemen i Haiti till och från de senaste månaderna. Liknande problem finns även i Filippinerna tyvärr. På soptippen i Payatas är det alltid problem kommer jag ihåg. Barnen lider i värmen när det inte kan få rent dricksvatten. Matlagning blir lidande, tvättning av sig själv och kläder blir lidande.

När det regnar ställer folk fram vattentunnor, baren hoppar runt i regent för att tvätta sig. Dricksvattnet är dock ett löpande problem. Det kommer stora tankbilar som tar betalt för vattnet. Ett alternativ men inte någon jättebra lösning.

Titta på bilden nedan där två unga tjejer fyller på vatten från en pöl på soptippen. Vad kan man använda sånt vatten till?

Läs mer

Om endast ett par dagar, den 10 juli, är det exakt tio år sedan katastrofen på soptippen i Payatas i utkanten av Filippinernas huvudstad Manila. Det var första gången i mitt liv jag var med om en sådan stor katastrof. Jag kommer under några dagar blogga om mina upplevelser då och senare på mina återkommande besök. På och runt soptippen bodde och bor det cirka 75000 personer. Hälften av dem är beroende av soptippen som inkomstkälla på ett eller annat sätt. De flesta letar sopor som man säljer till återvining.

Efter flera dagar med tropiska stormar gav det stora sopberget vika. Från det 3,5 miljoner kubikmeter stora sopberget drog sig en jättelavin med sura sopor loss och begravde flera hundra människor.

Många överlevande dras fram under soporna de närmaste timmarna, tyvärr stiger också antalet döda för varje timme som går. Svarta likpåsar fylls med barn och vuxna. Chockade anhöriga skriker ut sin förtvivlan. Över 250 människor omkom och många flera skadades. Många hus förstördes.

Läs mer

I Haiti finns det 15000 grundskolor, 10% finansieras av staten. Övriga är ägda eller drivs av byorganisationer, hjälporganisationer och liknande. 67% av alla barn i Haiti påbörjar skolan, endast 30% avslutar årskurs 6. Endast 20% av alla barn påbörjar ”secondary school”.

Siffrorna ovan är deprimerande i sig. Fruktansvärda. Men Hoppets Stjärna har kämpat i över 30 år för barnen bästa, och vi kommer fortsätta. Varje dag hjälper vi tusentals barn med utbildning. Staten kommer inte på många år att få ordning på utbildningssystemet själva, om ens någonsin. De behöver organisationer som Hoppets Stjärna. Annars skulle siffrorna vara ännu värre och möjligheterna för barnen helt borta från början. Men för att Hoppets Stjärna ska kunna hjälpa så många barn som möjligt till en bättre framtid så behöver vi din hjälp. Vi hoppas du ska kunna bli fadder för ett barn på Haitis fattiga framtid. Du behövs! 

Denna vecka kommer jag även skriva lite om barnen på soptippen Payatas i Filippinerna. Jag var där för tio år sedan när soptippen rasade och hundratals människor dog. Jag önskar jag kunde vara där nu i veckan men man kan inte vara överallt. Det är omöjligt tyvärr.

Läs mer