Hoppets Stjärna

gtranslate Swedish English French German Spanish

Dennis blogg

Följ med Dennis runt om i världen

Jag var med hösten 2010 då den första syskolan i byn Boyer startade. Jag var med när de första 30 eleverna avslutade kursen nio månader senare. Det var fantastiskt att se hur de utvecklades under den tiden. Jag vet att flera av eleverna idag har inkomst från sina nyvunna kunskaper.

I höstas drog Myrtha Dor igång en ny kurs, denna gång i byn Jeanton. Jag har följt utvecklingen även denna gång, från en annan plast på jorden. Jag vet dock att Myrtha gör sitt bästa som vanligt för att dela med sig av sina kunskaper. Kul att se att dessa kurser är populära och ger resultat. Ska bli kul att se om ett par år vart detta tar vägen.

Några bilder av Tony Boursiquot den gångna veckan:


Sitter med Kenyamappen. Många bilder har det blivit på de resor jag gjort dit. Förskolan i Mikindani är väldigt fotovänlig. Det är en fin och trevlig förskola. Bra lärare och glada barn som får lära sig mycket. Det är bra ljus i lokalerna för det mesta. Här kommer några bilder till:


Har suttit och roddat med bilder från Kenya de senaste dagarna. Ett land som är på gång liksom men allt tar tid. Landet har varit fokus för svältkatastrofen på Afrikas Horn under 2011. Det största flyktinglägret låg inne i Kenya.

Målet med Hoppets Stjärnas arbete i Kenya är att ge barn, som kommer från fattiga förhållanden, en möjlighet till utbildning och bättre framtidsutsikter. Kenya behöver utbildade människor för att komma framåt. Och Hoppets Stjärnas förskola i Mikindani utanför kuststaden i Mombasa ger barnen en möjlighet till en bra start på livet.

Jag har varit i Kenya 3-4 gånger och gillar landet starkt. Många är fattiga, speciellt i de ruffiga förorterna i storstäderna.


På Hoppets Stjärnas hemsida och Facebook kan man läsa mycket om de senaste två årens ansträngningar för att göra sitt bästa för att hjälpa Haiti på fötter igen; från första läkarteamets insats bara någon dag efter katastrofen till färdigställandet av skolor och habiliteringscenter för handikappade. Tack till alla som skänkt en slant.

Jag spenderade nästan 15 månader av de första 20 månaderna efter jordbävningen. Jag såg och upplevde mycket på nära håll. Det finns många minnen så klart. Många fattiga som drabbades hårt. Varje gång jag gräver fram bilder eller video från den tiden så förvånas jag över hur snabbt man glömmer en del saker. Men även om det har tagit tid så har Hoppets Stjärna återuppbyggt ett barnhem som skadades vid katastrofen. Man kommer under närmaste månaderna vara klara med återuppbyggnad, nybyggnad och renovering av fem skolor till de som kallas modellskolor. Dessa förskolor och skolor kommer vara utrustade med nya möbler, vidareutbildade lärare. Lägg till uppbyggnad av vattensystem på olika sätt till dessa skolor. Cirka 4 000 barn kommer ha tillgång fina lokaler, skolböcker och utrustning. De serveras skollunch. För många av barnen är det det enda målet mat per dag.  De har tillgång till rent dricksvatten. Extra viktigt då koleraepidemin fortfarande lever. 500 000 haitier har insjuknat i sjukdomen och fler än 7 000 har omkommit sen smittan kom tillbaka till Haiti oktober 2010.

Habiliteringscentret vid sjukhuset HCH (förkortning av ett långt och krångligt namn för mig som inte kan franska) är under uppbyggnad. Det kommer också bli fint.


I morgon har det gått två år sen den fruktansvärda jordbävningen i Haiti. Ett av världens fattigaste länder drabbades extremt svårt. Över 200 000 människor dog och många skadades för livet på ett eller annat sätt.

Mycket har skrivits om hur sakta saker och ting har gått. Men det gör det i alla katastrofområden. Kolla i New Orleans efter orkanen Katarina. Fortfarande efter sex (?) år så är det mycket som inte fixats till.

Efter två år så är här några basfakta. Några media kommer nog skriva om hur mycket som gått snett men det gör jag inte idag.


Haitis president Michel Martelly vill skapa 500 000 jobb i Haiti under de kommande tre åren.

Några av de arbetstillfällen kommer att komma från ett nytt Marriott-hotell som planeras för Port-au-Prince och ett sydkoreansk-ägt industriområde som planeras att öppna nästa år i norr,

"Haitier vill inte ha gåvor," sa president Martelly till journalister vid en presskonferens under tisdagen. "De vill arbeta."


Fotboll i Argentina en mycket viktig angelägenhet på alla i nivåer och i alla delar av landet. Så även bland de 70 pojkar som tränar och spelar i fotbollslaget STAR under Hoppets Stjärnas ledning. Det är verkligen kul att se dessa ambitiösa killar. De flesta drömmer om en plats i ett storlag i framtiden. En el kanske kommer att lyckas.

När jag ser de springa, sparka och nicka, drömmer jag mig tillbaka sjumannaplanen på Strömvallen i Skälby. Tränaren och mammorna som hejade på, drickspaus, liniment på låren och allt det andra som var helt fantastiskt egentligen.

Nedan en bild från gårdagens match mellan STAR och UNION för pojkar födda 1998-1999. STAR's anfallsspelare Coronel i en närkamp med en back från UNION. Matchen slutade 0-1, men STAR kommer igen snart.


Idag var jag tillbaka på förskolan i byn Nam Qom som Hoppets Stjärna byggde på 80-talet. Det är alltid lika kul och intressant att besök den. Det är en robust byggnad som stått emot det mesta, det är luftigt och gott om utrymme. Lärarna och eleverna är ambitiösa, och det finns gott om material och leksaker. Man bli glad här, man ser att alla barnen är glada också.

Idag var det vaccination av barnen mot olika sjukdomar. Bra att sånt funkar långt ut i myllan. En spruta på vänster arm, en spruta på höger arm. Lite gråt här, en tår där. Men för de flesta gick det bra. En som fällde en tår var femåriga Evelin. Hon blev snart glad igen och fortsatte undervisningen med de andra barnen.

 


Jag har skrivit flera inlägg om allt fint arbete man gjort lokalt här i Chaco i norra Argentina. Det är vattenledningar, hälsoklinik, husbyggen, yrkesskolor, studiestöd och mycket mycket annat. Allt fler ungdomar kommer ut i arbetslivet, ni kanske sett videon med Veronica Carmelo. Det finns så många fler ungdomar (och äldre) som kommit lika långt och även längre. Det kommer notiser och videos på det också.

Det går framåt på många sätt på många olika plan. Det är tredje gången som jag är här. Och jag ser tydligare förändringar bland indianerna. De är mer sociala än för sex år sen då jag var här för första gången. De är mer öppna, det är ok att ställa upp på en frågestund, det är ok att ställa upp på bild etc. De själva tar kontakt också. Jag tror så klart att det är många faktorer.

En är att de som kommit ut i arbetslivet och blandats upp i samhället öppnat upp och föregått med gott exempel. Förr satt indianerna i reservaten och var rädda och blyga.


Idag kan man se en tackvideo från Veronica Carmelo från Argentina under senaste nytt på Hoppets Stjärnas hemsida. Veronica är nyutbildad tvåspråkig lärare i spanska och toba. Hon var en av 100 elver på skolan och hon var även elevrådets president. Hon har haft fadderstöd sen barnsben ända upp på högskolan. Hon har förutom sin fyråriga lärarutbildning även läst datakunskap vilket hon tror är bra att ha i bagaget för ett bättre jobb.

Allt fler från tobafolket kommer längre upp i utbildningssystemet och de behöver även hjälp med datorerna så att de kan ligga på samma nivå som de andra. All utbildning på högre nivå sker på spanska så viss hjälp med tolkning av olika material kan vara nödvändigt för att tillgodose allt. Veronica kommer assistera de tobaindianer som behöver hjälpa på alla olika nivåer. En fin insats.

En del av utbildning går ut på att lära sig mer om tobaindianerna, dess kultur och hur de kan bevara den för framtiden. Veronica är även med i en liten danstrupp på skolan som uppträder med olika indiandanser.


Dennis Thern


Dennis Thern, frilansfotograf, berättar i denna fotoblogg om barn och ungdomar han mött vid besök på Hoppets Stjärnas projekt runt om i världen. Dennis har av och till arbetat med Hoppets Stjärna i nästan 15 år. Hans roll är bred och förutom foto och reportage arbetar han med service förbättring i fält och rapportering till ledning.
Läs Dennis blogg här »

Inger Lilja

 
Inger Lilja är specialpedagog och har under många år arbetat inom barnhabilitering. Arbetar nu på Hoppets Stjärna som rådgivare i vårt arbete med barn och unga med funktionsnedsättningar. Framför allt ansvarig för utbildningsprojekt i två regioner i Ryssland, Nizhny Novgorod och Kaluga.
Läs Ingers blogg här »


174_blifadder_sep_morkpuff_2_copy