Det första av årets tre sommarläger på Spare är avslutat. Trots att jag arbetat i Lettland och för Hoppets Stjärna i många år är det första gången jag är här. Det passade bra eftersom jag nu arbetar heltid på Hoppets Stjärna och behovet av support till föräldrar som har barn med autism är stort. Ivars och Liana frågade om jag hade möjlighet att komma och delta på ett eller två läger och valde att samla så många barn med autism som möjligt till dessa två läger.
Lägret hålls på Spare specialskola som ligger ca 80 km nordöst om Riga. Standarden skulle kanske inte accepteras i Sverige. Här går normalt ett 100-tal barn, som nu har sommarlov. Det är 12:e året som Velku fonds arrangerar sommarläger här.
Ja, det är inte jag som är den gamla damen….. jag dansar inte heller på gatorna……
Ja, det är någon slags internationell dag som firas i samband med vår nationaldag.
Man blir ju lite rädd att gå ut på gatorna. Vet att vi är tre svenskar i Kaluga och ca 350 000 invånare. DET kan verkligen urarta!
Har nu varit i Kaluga två veckor, det har varit ett par tuffa veckor! Möten med myndigheter, möte med ”kommissionen”. Två dagars seminarium på ett stort barnhem. Tre dagars seminarium på universitet. Pratar mycket om kommunikation och ADL. ( ADL = vardagsaktiviteter som att äta, klä sig och klara toalettsituationen)
Vaknade av en konstig känsla! Som om sängen flyttade sig. Hade haft svårt att sova tidigare under natten. Somnade först vid 3-tiden. Konstigt eftersom jag var trött och hade sovit så bra på hotellet tidigare nätter. Nu vaknade jag redan 5.30 av att sängen liksom flyttade sig.
Billarm gick igång, liksom hundarna. Märkligt, jag hade under natten faktiskt reagerat på att hundarna skällde mer än vanligt. Trodde det var därför jag inte kunde sova.
Nu fick jag användning för vad jag lärt mig i teorin. Stanna på rummet, se till att ha viktiga saker inom räckhåll. Som vanligt när jag kommer till ett hotell i dessa trakter, hade jag redan kollat vilka väggar som kan tänkas vara bärande. Det blev inte värre än så! Talade med receptionen som bekräftade och sa att det var 4 på Richterskalan. Min första erfarenhet av ett skalv!
Resan till Moldavien var en smula turbulent. Jag vet att flygplan är byggda för att klara sådant, och jag vet att en gammal Fokker är rejäl! Kan inte påstå att jag blir rädd, men jag samlar liksom ihop mig lite. Blundar och koncentrerar mig på att vara lugn. Blir alltid förvånad när det finns medpassagerare som beter sig som om de åkte Berg och dalbana på Tivoli. Jublar och skriker WOW!!! Kanske är det deras sätt att ge uttryck för rädsla.
I natt har det snöat igen, ganska mycket. Men det är några +grader på dagarna.
Igår var jag på en spännande konsert. Kul att jag kan ta mig runt för egen maskin. Skönt att vara ensam på kvällarna ibland, det blir väldigt mycket prat här! Jag läste på konsertprogrammet BALALAJKA. Ja det är inte så enkelt som det låter, att läsa ett ord på ryska. Men jag köpte en biljett och gick, utan att veta vad det var. Helt fantastiskt. Promenerade sedan hem i snöyran.
Vaknade just och ser att det är snöstorm! Det lär vara vår hemma. Tre dagar kvar, sedan ska jag hem och njuta av våren. Tulpaner ska jag köpa, i massor!
Ska det aldrig ta slut? Att det är snö kan jag stå ut med, att det är kallt kan jag också stå ut med. Men isgator och istappar gillar jag inte!
Syftet med resan till Nizhny Novgorod denna gång är att göra en utvärdering av de insatser som gjorts under de två senaste åren samt planera för kommande insatser. Det är ingen lätt uppgift! För att kunna utvärdera måste man ha tydliga mål och metoder. Annars vet man ju inte vad man ska utvärdera. Men detta sätt att tänka fungerar inte riktigt här.
Om kakor - Copyright © 2011 Hoppets Stjärna - Alla rättigheter reserverade - Producerad i samarbete med Meimi och Lapland Online.