Maj är den stora månaden för morsdagfirande runt om i världen. Länder som USA, Filippinerna och många fler firar nu på söndag, medan Sverige, Haiti och ett dussintal andra länder firar den sista söndagen i maj.

Jag som fotar mycket är fascinerad av olika ansikten och olika ögon som berättar så mycket. Man ser glädje, lidande, hopp, nyfikenhet och mycket mer. På landsbygden i Ghana märker man en extra nyfikenhet för mig och kameran. Vem är mannen med kamera? Det är kul tycker jag. De allra flesta vill vara med på bild, och blir väldigt konfunderade när de kan se sig själv på LCD-skärmen på kamerans baksida. En del vill bli fotade igen och gör andra gången en pose eller en min.  Alla bilder ovan var tagna i Ghana.

Dessa korta möten är kul och intressanta vart man än kommer. Oftast blir det mycket skratt och glädje. Vi förstår inte varandra men båda får något att minnas. 

Hoppets Stjärna har arbetat i Ghana sedan 80-talet, framför allt med stöd till förskolor i fattiga områden. Det behövs och kommer behövas en period framöver.

Efter stora översvämningar för ett dussintal år sen i Bolgatangaområdet i norra Ghana började Hoppets Stjärna arbeta även där. Förutom stöd till väldigt fattiga förskolor stöttar Hoppets Stjärna även ett center där man tar emot svårt undernärda barn och deras mammor. Där får de vård, vitaminer och näringsrik mat.

Sommaren 2008 besökte jag de förskolor och näringscentret som Hoppets Stjärna stöttar i Bolgatanga. Jag har sett fattigdom och elände förut, men detta var på en annan nivå. Det blev extremt emotionellt att se dessa barn kämpa för sina liv på grund av undernäring. Det var jobbigt. Pojkarna på bilden heter Mark och Maxwell. När jag träffade dem så hade kommit ur den farligaste svackan, och om de bara skulle få näring fortsättningsvis så skulle de överleva. Men det var jobbigt att se dem och de andra barnen lida. Starka minnen från den dagen.

I dag är det presskonferens i Örnsköldsvik med Tony Och Myrtha som är Hoppets Stjärnas chefer i Haiti. De har varit involverade med Hoppets Stjärna i många år. De har gjort ett fantastiskt jobb efter jordbävningen och verkligen förvaltat resurserna till det bästa efter jordbävningen för drygt två år sen.

Deras engagemang för de fattiga och utsatta är enormt starkt. De står alltid redo att hjälpa till, utveckla och jobba framåt med de olika projekten. De flyttade till USA när landet var extremt osäkert i mitten av 2000-talet. Men deras hjärtan brann för landet och folket så de flyttade tillbaka.

Jag bodde hemma hos Tony och Myrtha under 15-16 månader (eller var det längre?) efter jordbävningen. Vi arbetade väldigt nära varandra. Det var mycket givande, utvecklande och lärorikt.

Filippinerna har över 100 miljoner invånare, med en befolkningstillväxt på 2% per år. Manila är världens tionde folkrikaste stad med 16,3 miljoner invånare, och är samtidigt världens femte skitigaste. Kontrasterna mellan rika boendes bakom höga skyddsmurar, och fattiga boendes i enkla skjul eller på gatan är enorma. Många av dessa asiatiska megastäder har liknande förhållanden: Bangkok, Jakarta, Kuala Lumpur är några av dem.

Många fattiga som sökt sig till storstaden hamnar i slummen, men de anser fortfarande att möjligheterna till utbildning och jobb är större i Manila än på landsbygden. Förmodligen har de rätt i många avseenden.

Många av de som bor i slummen har slagit läger på privat mark och hoppas att de inte ska bli vräkta, men det blir de förr eller senare. I början av 80-talet vräktes 300 familjer från sina skjul i Crame, San Juan till ett område i Taytay, Rizal i utkanten av Manila. Hoppets Stjärna följde med och startade en skola. Idag bor 6000 familjer i detta "resettlement". Hoppets Stjärnas skola fyller snart 25 år och vi jobbar hårt för framtiden bland dessa utsatta människor så att de ska få en bra start i livet.

För en vecka sen var jag på Hoppets Stjärnas skola i Infanta. Det är alltid lika kul att komma dit. Det är så annorlunda och "bara" tre timmar från huvudstaden Manila. Det är en liten skola som Hoppets Stjärna drog igång 2009. I dag har man 80 elever i fem årskurser och nästa år så blir det sex årskurser plus förskola som alla skolor måste driva numera enligt krav från utbildningsdepartementet. 

Jag gillar byn, skolan och eleverna. De är nyfikna och duktiga elever som jag förstått det.

Jag har lagt upp bilder från Infanta:

Hoppets Stjärnas minsta projekt i Filippinerna är förskolan i slumområdet Crame, San Juan. Utbildningscentret öppnade 1990 och där går under detta läsår 80 barn för att få sina grundkunskaper som förberedelser inför grundskolan. Barn får förutom att lära sig att skriva, läsa och andra ämnen, även en bra start i livet och hopp inför framtiden.

Det är fantastiskt att se dessa vetgiriga 4-6-åringar kämpa för att lära sig så mycket som möjligt. De är glatt påhejade av de duktiga lärarna.

Manila

Då Spanien regerade över Filippinerna så kallades huvudstaden Manila för ”Orientens Pärla” och var Spaniens juvel i deras ”asia pacific” imperium. Tidiga turister fick uppleva breda kullstensgator, vackra hus och trevligt gatuliv.

Sitter och går igenom gammalt material och nya planerat material från Filippinerna. Ser fram mot att åka dit igen. Hittade bland annat denna multimediagrej jag gjorde från Infanta 2010. Det blir väl en ny nu hoppas jag. Hoppas ni gillar den.

http://www.youtube.com/watch?v=DQYuE3a-0G0

Jag har bloggat om Cirec förut. Just nu går jag igenom tusentals bilder och information därifrån, så tyckte det var dags igen. Jag besökte Colombia och Cirec 2005, 2008, 2011. Det som slår mig när jag går igenom materialet är hur många små detaljer det är att göra en protes, och utveckla den så att mottagaren ska kunna använda den på bästa och mest bekväma sätt. Det är gipsavtryck, göra protesen, sen ska den justeras för att den ska sitta så bra som möjligt. Jag är verkligen imponerad hur duktiga alla i processen är. Fantastiskt jobb helt enkelt!

Lägg sen till alla timmar av rehabilitering, träning och återhämtning. Många mår ju väldigt dåligt psykiskt också. De har varit med om en arbetsolycka, trafikolycka eller blivit utsatt för ett attentat via en personmina eller liknande. Hemskt!