
Maj är den stora månaden för morsdagfirande runt om i världen. Länder som USA, Filippinerna och många fler firar nu på söndag, medan Sverige, Haiti och ett dussintal andra länder firar den sista söndagen i maj.

Maj är den stora månaden för morsdagfirande runt om i världen. Länder som USA, Filippinerna och många fler firar nu på söndag, medan Sverige, Haiti och ett dussintal andra länder firar den sista söndagen i maj.
Hoppets Stjärna har arbetat i Ghana sedan 80-talet, framför allt med stöd till förskolor i fattiga områden. Det behövs och kommer behövas en period framöver.
Efter stora översvämningar för ett dussintal år sen i Bolgatangaområdet i norra Ghana började Hoppets Stjärna arbeta även där. Förutom stöd till väldigt fattiga förskolor stöttar Hoppets Stjärna även ett center där man tar emot svårt undernärda barn och deras mammor. Där får de vård, vitaminer och näringsrik mat.
Sommaren 2008 besökte jag de förskolor och näringscentret som Hoppets Stjärna stöttar i Bolgatanga. Jag har sett fattigdom och elände förut, men detta var på en annan nivå. Det blev extremt emotionellt att se dessa barn kämpa för sina liv på grund av undernäring. Det var jobbigt. Pojkarna på bilden heter Mark och Maxwell. När jag träffade dem så hade kommit ur den farligaste svackan, och om de bara skulle få näring fortsättningsvis så skulle de överleva. Men det var jobbigt att se dem och de andra barnen lida. Starka minnen från den dagen.
Snart är det dags för mors dag. Glöm inte det! Hedra din mor med omtanke, tårta eller present. Det är hon värd.
Hoppets Stjärna har delat ut morsdagpaket till fattiga mammor och familjer i Östeuropa och andra delar av världen över 20 år. För en fattig mamma i Lettland, Haiti eller Filippinerna är det mycket uppskattat att någon tänker på dem på andra sidan jorden.
Filippinerna har över 100 miljoner invånare, med en befolkningstillväxt på 2% per år. Manila är världens tionde folkrikaste stad med 16,3 miljoner invånare, och är samtidigt världens femte skitigaste. Kontrasterna mellan rika boendes bakom höga skyddsmurar, och fattiga boendes i enkla skjul eller på gatan är enorma. Många av dessa asiatiska megastäder har liknande förhållanden: Bangkok, Jakarta, Kuala Lumpur är några av dem.
Många fattiga som sökt sig till storstaden hamnar i slummen, men de anser fortfarande att möjligheterna till utbildning och jobb är större i Manila än på landsbygden. Förmodligen har de rätt i många avseenden.
Många av de som bor i slummen har slagit läger på privat mark och hoppas att de inte ska bli vräkta, men det blir de förr eller senare. I början av 80-talet vräktes 300 familjer från sina skjul i Crame, San Juan till ett område i Taytay, Rizal i utkanten av Manila. Hoppets Stjärna följde med och startade en skola. Idag bor 6000 familjer i detta "resettlement". Hoppets Stjärnas skola fyller snart 25 år och vi jobbar hårt för framtiden bland dessa utsatta människor så att de ska få en bra start i livet.
En vecka med många känslor i Filippinerna. Att få vara med om invigningen av Peter Ek Education Center och fira årsdagen av Hoppets Stjärnas skola i Taytay var riktiga höjdare (försöker ladda upp videos och bildspel, men Internet vill inte riktigt hänga med denna helg).
Sen jobbade vi på och besökte det nyaste skolprojektet i Infanta. Det är en liten men mycket fin skola. Med stöd från givare i Norge kommer vi nu kunna bygga två klassrum till där. Kanonbra.
Under fredagen blev det lite tyngre känslomässigt. Då besökte vi utsatta familjer i slummens Taytay. De flesta lever verkligen på gränsen. Hoppets Stjärna har hjälpa många familjer och barn, men fler behöver hjälp. Det första många familjer drar in på är barnens utbildning vilket bara skapar ytterligare problem på sikt. Utbildning är en möjlighet ut ur fattigdom som alla barn borde få ta del av. Hoppets Stjärna försöker hjälpa så många de kan och har möjlighet till.
Nej minsann, där går gränsen! Om jag åker taxi så väljer jag ett bolag med fasta priser! Innan jag liver in i bilen så vet jag vad det kommer att kosta.
Men när resan kostar 300 rubel och jag betalar med en 500-sedel och chauffören "inte har växel" så blir det problem!
Finns ingenting att göra när man sitter i bilen och ska betala. Man betalar och går ut bara! Sen tar man registreringsnumret, helst så att chauffören ser att man gör det. Man ställer sig framför bilen med papper och penna i handen och hoppas att han inte kör rakt fram! Därefter kontaktar man TAXIBOLAGET! Det gjorde jag, med hjälp av Alyona, min tolk.
Hoppets Stjärnas skola i slummens Taytay i Filippinernas huvudstad Manila stod klar 1989. Fram till idag man haft 70 000 elever i skolan. Idag får drygt 2 500 elever sin grundläggande utbildning så att de ska klara sig bättre i framtiden. Skolan ligger mitt i slummen, och är en viktig hörnsten av det lokala samhället. Hade samhället utvecklats från ett ödeområde, via "landfill" för stadens sopor till ett någorlunda fungerande samhälle utan Hoppets Stjärnas skola under de senaste 25 åren? Jag är tveksam.
Med tanke på den kraftiga befolkningsökningen i Filippinerna så är behoven av ordentliga utbildningscenter otroligt viktig. Myndigheterna har ingen ekonomisk möjlighet att bygga ut skolsystemet ordentligt för att ta hand om den ökade efterfrågan. Varje vecka kan man läsa i lokalblaskorna om behoven av lärare, skolbyggnader, skolböcker och annat. Samtidigt får staten inte in de behövliga pengarna via ett svagt skattesystem. Jobbig ekvation som är svår att få ihop.
Några bilder från Hoppets Stjärnas skola i Taytay jag tog förra året hittar ni här.
Varje år dör 8,8 miljoner barn under 5 år runt om i världen. En tredjedel av dem dör på grund av undernäring och relaterade sjukdomar. Fruktansvärt att det ska vara så.
En tredjedel av alla barn i världen väger för lite för sin ålder är eller är för korta på grund av undernäring. 160 miljoner barn liter på brist av vitamin A; 1 miljon dör på grund av nedsatt immunförsvar, 500 000 blir blinda.
3 miljarder människor av jordens 7 miljarder har fel näringsintag; 1 miljard är undernärda, 1 miljard äter fel mat, 1 miljard är överviktiga eller väldigt överviktiga.
I morgon har det gått två år sen den fruktansvärda jordbävningen i Haiti. Ett av världens fattigaste länder drabbades extremt svårt. Över 200 000 människor dog och många skadades för livet på ett eller annat sätt.
Mycket har skrivits om hur sakta saker och ting har gått. Men det gör det i alla katastrofområden. Kolla i New Orleans efter orkanen Katarina. Fortfarande efter sex (?) år så är det mycket som inte fixats till.
Efter två år så är här några basfakta. Några media kommer nog skriva om hur mycket som gått snett men det gör jag inte idag.
Idag kan man se en tackvideo från Veronica Carmelo från Argentina under senaste nytt på Hoppets Stjärnas hemsida. Veronica är nyutbildad tvåspråkig lärare i spanska och toba. Hon var en av 100 elver på skolan och hon var även elevrådets president. Hon har haft fadderstöd sen barnsben ända upp på högskolan. Hon har förutom sin fyråriga lärarutbildning även läst datakunskap vilket hon tror är bra att ha i bagaget för ett bättre jobb.
Allt fler från tobafolket kommer längre upp i utbildningssystemet och de behöver även hjälp med datorerna så att de kan ligga på samma nivå som de andra. All utbildning på högre nivå sker på spanska så viss hjälp med tolkning av olika material kan vara nödvändigt för att tillgodose allt. Veronica kommer assistera de tobaindianer som behöver hjälpa på alla olika nivåer. En fin insats.
En del av utbildning går ut på att lära sig mer om tobaindianerna, dess kultur och hur de kan bevara den för framtiden. Veronica är även med i en liten danstrupp på skolan som uppträder med olika indiandanser.

Dennis Thern, frilansfotograf, berättar i denna fotoblogg om barn och ungdomar han mött vid besök på Hoppets Stjärnas projekt runt om i världen. Dennis har av och till arbetat med Hoppets Stjärna i nästan 15 år. Hans roll är bred och förutom foto och reportage arbetar han med service förbättring i fält och rapportering till ledning.
Läs Dennis blogg här »
Inger Lilja är specialpedagog och har under många år arbetat inom barnhabilitering. Arbetar nu på Hoppets Stjärna som rådgivare i vårt arbete med barn och unga med funktionsnedsättningar. Framför allt ansvarig för utbildningsprojekt i två regioner i Ryssland, Nizhny Novgorod och Kaluga.
Läs Ingers blogg här »