Bara en timmes flygresa från Sverige, ligger Lettlands huvudstad Riga med nybyggda trendiga caféer och stora välfyllda, moderna shoppingcentra - allt går att köpa för den som har pengar. Ute på landsbygden, elva mil norr om Riga, gråter mormor Edita över en situation som hon inte kan hantera. Möt familjen Smilga en av många stora förlorare i den ekonomiska krisen

Lettlands förlorare

Text & foto: Mikael Good

Efter att ha skakat runt på mörka, snöiga och gropiga små¬vägar en bra stund kommer vi äntligen fram till familjen Smilga i Valve kommun. Doften av vedspis slår emot mig och trots den isande kylan utanför känns det riktigt varmt och skönt. Här bor mormor Edita, 52 år tillsammans med barnbarnen Elina 14, Rihard 9 och Anna 8 år. Den lilla lägenheten saknar mycket som åtminstone jag förväntar mig; vatten hämtar de i brunnen på gården, utedasset delar de med två andra familjer och värmen kommer från vedspisen.

När vi kommer är stämningen hög. Det är inte var dag som familjen får besök de har satt på sig sina bästa kläder och gjort sig fina. De vill inte behöva skämmas över sin fattigdom, över de dåliga kläderna eller över att de måste ta emot hjälp. Men att de behöver hjälp inser jag ganska snabbt för även om mormor Edita gör allt för sina barnbarn, räcker hon inte till. De vet varken var mamma eller pappa finns och Edita är mer mamma än mormor för barnen.

Svältkur för den fattige
Till för ett år sedan hade Edita ett nattjobb som säkerhetsvakt/vaktmäs¬tare på en byggfirma, idag är hon, liksom många andra, arbetslös och utförsäkrad. Så länge hon jobbade hade familjen det ganska bra. Nu försöker de klara sig på social- och barnbidrag, totalt 2 700 kronor per månad. Hyran för lägenheten är 850 kronor och barnens skolpeng 600 kronor. Resten, drygt 1 000 kronor, går till värme, el, mat, kläder och hygien¬artiklar, priserna på det är ungefär som i Sverige.

Vintern är värst
För att ändå få det att gå ihop jobbar hela familjen hårt; av kommunen har de fått lite jord där de under sommarhalvåret odlade potatis och grönsaker, de plockade bär och svamp i skogen som de, tillsammans med midsommar- och julkransar som Edita tillverkar, säljer på marknaden i byn. Tidigare var det en hobby men nu är det ett viktigt ekonomiskt tillskott. Allt de tjänar sparas till vintern då utgifterna på framförallt värme och el stiger.

Fler sänkningar
När hon är ensam gråter Edita över den svåra situationen. Hon vill inte gråta eller vara ledsen inför barnen, hon är rädd att de ska förlora sitt sista hopp om hon bryter ihop inför dem. Det ryktas om att både social- och barnbidrag ska sänkas ännu mer. Om det händer vet Edita inte hur familjen ska klara sig. Helst av allt vill hon ha ett jobb men det finns inga i området och hon varken kan eller vill ta ett arbete i en annan del av Lettland. 
– Jag vill inte lämna barnen ensamma någon längre tid, säger hon. Deras mor lämnade dem när de var små och de är beroende av att jag finns i deras närhet.

Ge ditt stöd till familjer som Smilga